web hosting short URLs photo sharing

Under början av kriget i stilla havet och fjärran östern föreföll japanerna omöjliga att hejda, de tillfogade de allierade en skrämmande serie nederlag. Japan hade gått in i kriget med 1,4 miljoner man, USA med 1,6. USA hade trots Pearl Harbor ett övertag både i luften och till sjöss om man räknade även de fartyg som inte befann sig i Stilla havet. Under de närmaste dagarna startade den japanska offensiven på allvar: Brittiska Singapore bombades, man landsteg på Kora Baharu på Malackahalvön och på Thailand. Den 8 december anföll japanerna Hongkong, samma dag gjorde man flygräder mot Filippinerna. Den 10 december landsteg man på Filippinerna. De allierade under general MacArthur var klart underlägsna men grävde ner sig och försvarade sig tappert under 5 månader. Trupperna i Hongkong kapitulerade på juldagen 1941.

Nu var det Singapores tur att bli en del av "den uppgående solens rike". General Yamashita hade order att inta Singapore före den 16 mars 1942 som var den 100:e dagen av det japanska fälttåget. Yamashita var en brutal och grym man som hängdes efter kriget, men han var samtidigt en kunnig militär och slug tekniker. Han ryckte fram med stor framgång och i slutet av december förberedde han sig för den slutgiltiga framstöten mot Singapore. De allierades befälhavare general Percival hade endast 3 divisioner att försvara Malackahalvön med, ett område som består nästan helt av tät djungel. Japanerna som var tränade för sådan terräng ryckte snabbt framåt. Den 1 januari 1942 hade man nått fram till Kuanlan som ligger halvvägs mellan Kora Baharu och Singapore. Den 11 föll Kula Lumpur och i slutet av januari insåg Percival att det bästa var att dra sig tillbaka till den förmodat ointagbara "fästningen" Singapore. Ofattbart nog fanns det inte några försvarsanläggningar mot landangrepp. Winston Churchill skriver i sitt verk om andra världskriget: möjligheten av att Singapore inte hade något landförsvar var mig lika främmande som att ett slagskepp sjösätts utan botten. Yamashita anföll den 8 februari och den 15 kapitulerade Percival.

Fälttåget på Malackahalvön kostade japanerna 3507 i döda. De allierade förlorade 9000 plus 130 000 i krigsfångar. Japanerna behandlade sina fångar under andra världskriget mycket grymt och omänskligt, eftersom de betraktade sina fångar som ovärdiga eftersom de valt att kapitulera framför att dö.

Under tiden fortsatte den japanska offensiven på andra håll. Mellan december 1941 och februari 1942 föll flera öar och japanerna fick nya baser och blev ännu mer överlägsna. Man började invadera Borneo och Sumatra den 16 december respektive den 14 februari och Timor den 20 februari. I slutet av februari kom nyheten att en invasion av Java var förestående, ön försvarades av endast 30 000 man. För att stoppa invasionen sändes en flotta under nederländaren Doorman för att genskjuta invasionskonvojen. Den 27 februari inleddes slaget om Javasjön, det var de allierades enda chans att hindra den japanska invasionen av Java. Slaget blev en katastrof för de allierade som förlorade nästan alla sina fartyg. Efter slaget låg vägen till Java öppen och den 9 mars kapitulerade trupperna på ön.

Medan alla dessa händelser vållade problem för de allierade bjöd fortfarande general MacArthur och hans amerikanska trupper ett beslutsamt motstånd mot den japanske generalen Homma på Filippinerna. Japanerna hade krävt en kapitulation men amerikanerna vägrade, de blev dock tvungna att dra sig tillbaka till en bakre försvarslinje efter tunga anfall. Där kunde inte Homma rubba dem och han blev tvungen att begära förstärkningar, något som en japansk general ytterst ogärna gör. MacArthurs trupper började nu få väldigt ont om livsmedel och mediciner men höll ändå sin försvarslinje. Den 22 februari fick MacArthur order om att lämna Filippinerna, han avböjde artigt och fortsatte kämpa. Den 10 mars blev han dock tvungen att lyda order och överlämnade motvilligt befälet till general Wainwright. Han lämnade ön Corregidor med sin familj och stab i 4 motortorpedbåtar. När han kom till Australien gjorde MacArthur ett berömt och sannspått uttalande: "jag skall återvända". Under tiden höll Wainwright ut trots brist på livsmedel, dysenteri, näst intill uttömda medicinförråd och ren utmattning. Ett andra krav på kapitulation avvisades men den 9 april bröt tillsist japanerna igenom på Bataanhalvön där general King hade befälet. Den 10 skrevs den numerärt största kapitulationen i USA:s historia under. 12 000 amerikanska och 64 000 filippinska soldater tillsammans med många civila togs tillfånga. Efter tillfångatagandet tvingades tusentals man, redan uthungrade, sjuka och utmattade att gå 90 km från Mariveles till järnvägsstationen i San Fernando. Denna skoningslösa handling som kommit att kallas "Dödsmarschen" kostade 2330 amerikaner och drygt 7000 filippiner livet. Efter kriget avrättades Homma för denna handling.

Fortfarande fanns ön Corregidor och några andra småöar kvar i amerikanernas händer, de var mycket viktiga eftersom de kontrollerade inloppet till Manilas hamn. Japanerna gick till anfall mot Corregidor i början av maj 1942 och Wainwrights situation var hopplös. Japanerna krävde att en kapitulation skulle omfatta alla amerikanska trupper på Filippinerna, detta innebar att några starka fästen skulle falla utan strid. MacArthur i Australien och Wainwrights underordnade försökte hindra honom men den 6 maj skrev han under. Allt amerikanskt motstånd på Filippinerna var därmed över.

Erövringen av Thailand var det angrepp som mötte minst motstånd. Den japanske generalen Iida mötte praktiskt taget inget motstånd och han kunde lätt marschera mot Burma. Burma var viktigt därför att landet hade olja och andra naturresurser. Det var även genom Burma som USA transporterade vapen till den kinesiska motståndsarmén. Vid Burmas gräns väntade de allierades befälhavare i området, T.J Hutton, han var emellertid dåligt rustad. Japanerna ryckte fram mot Rangoon och de allierade beslöt sig för att de hade större chans om de retirerade norrut, därför övergavs Rangoon den 7 mars. Nu satsade man på att hålla oljekällorna i Yenangyaung men japanerna tog även dessa i mitten av april, dock efter att de satts ur funktion. I slutet av april hade Burma fallit och Japan kunde konstatera att man uppnått praktiskt taget alla sina mål.

Vedergällningen skulle dock inte dröja länge.