I mars 1941 hade Churchill bidat en kommitté med uppgift att få fram behövliga resurser för att hindra tyskarna från att strypa båtförbindelserna mellan USA och Storbritannien. Man insåg att tyska anfall mot brittiska hamnar var ett stort hot och började därför förstärka luftvärnet vid de viktigaste platserna. Den 13 mars började anfallen, många dockor förstördes och tusentals människor miste livet. Plötsligt när ett mönster i attackerna började skönjas upphörde de och Churchill menade att detta kunde ha varit avgörande för utgången av kriget.

Tyskarna hade byggt nya u-båtsbunkrar i Frankrike och u-båtarna åsamkade i början stor skada. I april och maj 1941 förlorade de allierade 1,1 miljon ton, men då är även förlusterna i slaget om Balkan inräknade. Andra hälften av 1941 blev inte lika förödande för de allierade. Amerikanska fartyg kom mer och mer in i händelserna och Royal Navy behövde inte längre försvara hela Atlanten själva. 23 tyska u-båtar blev mer eller mindre instängda i Medelhavet och det var inte precis glädjande för Kriegsmarines chef, amiral Dönitz. 27 tyska u-båtar sänktes i atlanten 1941, totalt 35. Trots detta hade Dönitz fler u-båtar i slutet av året än han haft i början. 198 u-båtar hade byggts av axelmakterna under 1941.

Det handlade dock inte bara om u-båtar för tyskarna i Atlanten.

• Fickslagskeppet Admiral Scheer hade under januari-mars 1941 sänkt omkring 99 000 ton.
• Admiral Hipper sänkte under 90 minuter 7 handelsfartyg i februari.
• Slagkryssarna Scharnhorst och Gneisenau lyckades slinka ut från Kiel i januari och innan de tvingades gå i hamn för reparationer hade de sänkt 22 fartyg.

Jakten på Bismarck är en viktig händelse i slaget om Atlanten. Bismarck och den tunga kryssaren Prinz Eugen bröt ut från Kiel den 20 maj 1941, på en plundringsräd i Atlanten. Bismarck var ett av de främsta örlogsfartygen överhuvudtaget. Hon vägde 41 700 ton, hade 8 stycken 35 cm kanoner samt en ny radar. Hon var en fruktansvärd motståndare. Viceamiral Holland fick order om att inleda jakten, han hade slagskeppen Hood och Prince of Wales samt 6 kryssare till sitt förfogande. Hans anfall den 23 maj resulterade i att Hood sprängdes i bitar och 1400 man omkom. Prince of Wales skadades så svårt att hon togs ur striden. Nu inleddes en märklig jakt över Atlanten. Den 26 maj inleddes attacken mot Bismarck och i den andra flygattackvågen sattes Bismarcks styrsystem ur funktion, Amiral Lütjens som var kapten ombord signalerade nu att han skulle slåss till sista granaten. Klockan 10:36 den 27 maj träffades Bismarck tillsist så svårt att hon sjönk, detta efter en mycket hård strid.

Den brittiske kaptenen Sir Jon Tovey skrev i sin rapport: Bismarck kämpade utomordentligt tappert mot vida överlägsna styrkor, hon gick till botten med flaggan i topp.

NÄSTA STYCKE

Index | Före | Europa | Afrika | Asien | Efter | Bilder